dan före dan

jo, det blev jul i år också. som alltid. hur man än gör. tack och lov.

hann ju till och med måla klart. trodde ärligt att det skulle skita sig. som vanligt lite problem när man ska upp med nåt på väggarna bara.  med de j*vla sandväggarna. sjukt poröst. bara väntar på att hela huset ska rasa ihop . är det bra eller dåligt att bo högt upp då tro??? sen städat. cykla till pappa och åt, fixa lite med julklappar och sen hem och koka knäck och klä min fina disneygran!! visst ja, måste ju ta in knäcken....! två sekunder.....
så. måste säga att det är riktigt mysigt här hemma nu... jag är rätt bra jag.
lite att göra imorgon förmiddag. sen är det bara mys hela dagen!
jag gillar jul!

å så blir det mat på lucky i alla fall. kl 13. sen går vi hem hit och kör singstar och blir fulla och sen går vi tillbaka... kanske blir mjukisar när vi äter där och sen snofsa till sig efteråt... jaja. få se vad man orkar. måste få syster att locka håret på mig bara.. ojoj. lugn nu. julafton först.

annars så går det väl lite upp och ner. hoppas han tänker sig för lite mer för det som fick mig ur balans här i veckan var inge roligt. tvetydighet. men å andra sidan så kanske det var så att jag kom ur balans för att jag insåg att jag nu faktiskt inte skulle gå tillbaka. känns inte som det finns något alls att gå tillbaka till. vi har haft 7 år som har varit både bra och dåliga och jag kan egentligen inte säga att jag ångrar något. visst kan jag tycka att jag borde gjort saker annorlunda men man växer ju i sin egen takt och jag visste ju inte då vad jag vet nu. om mig.
man ska inte känna att man ångrar saker man gjort. man ska lära sig av det.
fick lite dåligt samvete idag. han kom förbi med en julklapp. och jag har faktiskt inte skaffat någon till honom. kan tyckas lite småaktigt men det kändes bara inte riktigt. det senaste året har jag gett så mycket. materiella saker och av mig själv. samtidigt som han har gått och tänkt göra slut. ett helt år. minst. känns på nåt sätt som att det jag gjorde under den tiden i alla fall inte har någon betydelse så vad finns det för anledning till att fortsätta..?


Till en vän:
Du förstår nog inte vad det betydde för mig att höra de där orden och hur mycket jag behövde höra dem just då.... årets tidiga julklapp...
"Du gör mig så lycklig..."
Det låter säkert skitdumt nu men det kom från precis rätt person just då!

TACK!



God jul!


Kommentarer
Postat av: Ylva

Åhh.. Joanna, du vet att du är bäst!=)

2007-12-24 @ 19:35:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0